En helig, bevarad, regnskog med ett par tempel, hundratals apor och typ lika många turiser. Det är ett av
Ubuds flaggskepp, taxichaufförerna frågar om man vill ha skjuts dit och andra
turister frågar en om vägen. Monkey forest.
Men som med det mesta turistiga så var platsen rätt medioker... Skitig, med leder som slutade i återvändsgränder och så vidare. Träden däremot, träden! Med ”luftburna” rötter, som absorberar fukt direkt från atmosfären, med klängväxer som paratiserar på varandra, med de största bladen och de mäktigaste stammarna. Och så aporna så klart, avslappnade och lagom ointresserade av oss. Gulligull.
Men som med det mesta turistiga så var platsen rätt medioker... Skitig, med leder som slutade i återvändsgränder och så vidare. Träden däremot, träden! Med ”luftburna” rötter, som absorberar fukt direkt från atmosfären, med klängväxer som paratiserar på varandra, med de största bladen och de mäktigaste stammarna. Och så aporna så klart, avslappnade och lagom ointresserade av oss. Gulligull.
Dock såg vi en del
varningsskyltar och instruktioner om hur man skulle göra om en hoppade upp på
en och här och var fanns det skyltar som pekade åt vilket håll man skulle gå
för att få sjukvård. Ehe... Ja jisees. Det sämsta med hela stället var en liten
inburad yta med några stackars rådjur. Jag avskyr sånt. Free the wild ones!
Ingen kamera med den här gången, så här kommer en serie mobilbilder:
0 kommentarer:
Skicka en kommentar